Jag är inte alls glad att all den fina snön var tvungen att regna bort, men jag är glad för att en kille i Skellefteå har gett mig två nya torkarblad, fyllt upp spolarvätskan till max och putsat min framruta in och utvändigt, helt gratis, bara för att vara snäll. Det blev som en julklapp till mig på nåt vis.
Laxpojken har beslutat sig för att dra iväg till Australien..
I hemlighet har han stapplat pengar på hög och planerat att lämna familjen Kaos för en tid..och jag tycker att han är klok.
Om jag fick leva om mitt liv så skulle jag ha försökt att plugga till veterinär och sen så skulle jag ha rest flera varv runt jordklotet.
Visserligen är jag bara 37, men just nu så känns det som om det mesta är försent och det är en fruktansvärd känsla. Livet kan väl inte vara över innan man fyllt 40??
Det händer massor med saker i mitt liv just nu...
Nya uppdrag på jobbet och det känns så stimulerande att jag måste ringa in när jag är ledig bara för att höra hur saker och ting går.
Sen hoppas jag att jag kan ta en timeout under vårvintern på 5-6 veckor...kanske resa iväg med en av mina bästa vänner..Om Gud vill!
Så fort allt känns som stiltje så måste jag röra om lite, då kryper det i kroppen efter nåt projekt. För när allt lugnar sig så blir jag stressad att livet ska vara över, att man inte ska hinna med allt som man vill. Tyvärr så stannar oftast projekten kvar i skallen, de når sällan händerna och det är frustrerande.
Men just nu vill jag bara ha kallt, minst 15 grader och lite mer snö...och inget mera regnande. Fy fan vad jag hatar allt detta regn..
Och inte att förglömma, jag vill ha nya vinterdäck och någon som kunde komma och ta itu med vindskupan. Drömmen vore om Ernst Kirchsteiger kunde komma och julstäda...
I själ och hjärta känner jag mig less..
Jag vill inte sitta i ett vinterregn och se mina dagar försvinna..
Vad gör man åt det??
/ Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar