Farväl 2011...

Igår hade jag stora planer att skriva en avslutskrönika för året 2011.
Nu har jag inte lust med det längre..
Men jag ska ändå göra ett försök.

Januari månad så hade jag bara ont, ville hoppa ut genom köksfönstret, åt medicin så jag såg råttor, kunde inte vara hemma i Vindskupan. Hamnade i en rehabgrupp.

Februari månad började det ljusna lite, dock fortfarande ont, ville inte hoppa ut genom fönstret och doktorn plockade bort medicinen som gjorde att jag såg råttor. I slutet av februari sov jag min första natt hemma på nästan två månader.

Mars månad. Börjar jobba 25%. Går ganska bra! Känner att jag vill leva, köper en iphone och en ipad och är därmed totalt bankrutt. Rehabiliteringen går sakta framåt, diagnoser ställs, jag är duktig och man känner lite vårkänslor. SysterYster har fått giftstruma, mår apa med allt kaos som den sjukdomen skapar i kroppen.

April månad. Börjar jobba 50% och det går bra. Önskar man alltid kunde jobba halvtid. Upptäcker hur mycket av ens liv som heltidsjobb slukar.

Maj Månad. Åker till Tallinn, skitkul. Är nära att bli överkörd andra dagen i Estland och handlade massor med sprit som jag knappt druckit en droppe ur. Gamla stan i Tallinn är jättefin. Lite seger att kunna resa bort efter allt som varit, och till viss del är. Vi köper Gurkan, den gröna folkabussen. Fader konungen köper hunden Åke.

Juni månad. Jag fyller år samt är på brakfest med jobbet. Har otroligt roligt. Slalomkungen, Jag och fyra barn åker till Holmön och det var en rolig upplevelse. Vi hyrde cyklar där och Hajen blev sjösjuk och kräktes i havet på vägen dit.


Juli månad. Slalomkungen, jag och alla barn åker på Gränsmarknad i Tärnaby. Ungarna älskar fjällen och skulle kunna stanna där hur länge som helst. Vi går på massor av äventyr och får skratta åt lämlarna som finns i tusental. Veckan efter fjällen så åker jag, Slalomkungen och Gizmo till Jämtland där vi ska hämta hem Hajen som befinner sig hos sin farmor och farfar. Detta var en av de viktigaste resorna jag har gjort på länge. Ren och skär lycka att få återse Eltnäset efter separationen från Pappa P. Vi blir varmt mottagna och jag får visa Slalomkungen allt det fina som finns där nere. Sen kan jag inte med ord prisa min kung som utan klagan följde med och övernattade en hel helg hos mina gamla Svärföräldrar. Det är inte annat än ren och skär kärlek och det är precis så jag vill ha det i mitt liv, jag vill inte tvingas överge människor som jag tycker om bara för att vissa förhållanden ändras.
En annan stor grej under Juli är att att Fröken Svår åker på festival och hamnar i klorna på två snälla konstaplar som sätter henne i finkan. Hon blir dock frisläppt efter ca 6 timmar (obs! Inget brott hade begåtts)

Augusti Månad. Min rehabilitering går in i en annan form, intensifieras på ett vis. Jag börjar förbereda mig för det som komma skall. Jag träffar otroligt mycket roliga människor som jag alltid kommer att hålla kontakten med. Jag har nu börjat jobba heltid. I Augusti sticker jag och Slalomkungen iväg med Gurkan, dricker vin, grillar korv och jag ramlar utför en klippa vid havet. Överlevde dock och är lite stolt att ha ramlat och inte "gått sönder".

September månad. Plockar kantareller all ledig tid. Äter kantarell, tänker kantarell och drömmer om kantareller. Fader Konungen är med om en olycka och Familjen Kaos sätts på hård prov!

Oktober månad: Inleder en strid. Trött på att vara snäll. Tänker inte ta mer nu...fler strider skall utkämpas under 2012, jävlas man med mig kommer jag att jävlas tillbaka-kraftfullt. Har samlat på mig tillräckligt med information och erfarenhet och ställt upp så mycket att jag inte längre räds obehagligheter på samma sätt.

November månad. Får ett brev, som jag väntat på så länge att jag glömt bort att jag väntat.

December månad. kokar knäck två gånger, får kasta bort allt båda gångerna. Hittar en fantastisk julklapp till Slalomkungen. Firar en fin jul hemma hos Fader Konungen, och nyårsaftonen hemma hos Familjen Kvack.. Vädret är omväxlande och jag har inte ramlat en enda gång denna vinter. Året började med tråkigheter och avslutas med en massa förväntan och pirr i kroppen. Jag har gjort det bra =)
Det jobbiga under december var dock att B inte längre orkar kämpa mot sin cancer, och hennes begravning var bara för 2 dagar sedan. Det är så fjuttigt att skriva en nyårskrönika när någon har förlorat det bästa han hade.

Nu diska och duscha och sen åka på partaj...
Gott nytt år önskar jag er alla!

/ Tvivelaktig figur