Jodå, julpyntet är fortfarande kvar!

2015 känns som en drogad MMA utövare som kopplar ett stryptag på en bakifrån när man står i konsumkön, och väser i ens öra att han kommer att finnas i bakgrunden hela året, att man inte ska slappna av i onödan.
2015 känns som vargen i rödluvan, utklädd i en ullig kostym av lammskinn och med rött läppstift på de håriga läpparna. Han står där lutad mot tallarna i skogen och ler med en nästan utbrunnen cigarett mellan klorna.
2015 kan mycket väl vara året då vildvittrorna sveper genom byn, genom röken från stugornas skorstenar, de flyger lågt och jagar både folk och fä.

Jag är beredd.
Så jävla beredd.
Jag räds icke, tar sakerna som de kommer, en efter en.

Idag har jag varit på Stigfinnarens skola efter att han bjudit in mig för att se hur han har det. Det är en vecka då alla anhöriga får komma om de vill, och om ungen vill. Jag blev väldigt glad när Stigfinnaren ringde och frågade om jag ville komma. Farmor och farfar kom också och fick se hur det såg ut och vi var med på två lektioner.
När vi kom till skolan så möttes vi Stigfinnaren och två av hans vänner som guidade oss runt samt spelade en låt för oss i musikrummet.
Det var väldigt intressant att gå runt där samt att se hur ungarna funkade under lektionerna. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag inte såg någonting som skrämde mig.

Efter jag varit på skolan så var det ett möte angående Fader Konungen.
Vår fina konung som varit med om så otroligt många saker under sin livstid.
Vi får se vad han bjuder på för överraskningar  under detta år!

I övrigt har både jag och Slalomkung kommit igång med vår träning och det är ett måste för att jag ska funka. Varje gång jag börjar om så undrar jag varför jag slutade förra gången.
Just nu känns allt bara euforiskt. Jag känner mig stark, superstark, men samtidigt så trött och svag. Under spinningen igår så tog jag ut mig fullständigt, benen fick inte runt tramporna och jag ville bara ge upp men jag gav aldrig upp och det är det som ger en sån extremt skön känsla efteråt.
Denna gång ska jag inte sluta träna eller ta nåt uppehåll. Jag ska låta andra saker ge vika istället. Jag ska ge det den tiden som krävs för i slutändan så är det den bästa gåvan jag kan ge till mig själv. Jag har mindre ont i kroppen, sover bättre och blir en gladare person.

I övrigt innehåller mitt liv för lite tid.

Nu ska jag städa och starta en tvättmaskin och bära in ved...


/ Tvivelaktig figur