Om jag stannar av kanske jag dör...

Nu är vi hemma från Stockholm och det känns skönt!
Stockholm är en stad med många sevärdheter, fantastiska byggnader och en fart och fläkt som inte finns i byn.
Vi reste med fyra snorhyvlar i varierande åldrar, och det kunde ibland vara en prövning.
Manne som lommar genom livet i sakta mak och som inte tycker att nåt är speciellt intressant..
Hajen med ett humör som pendlar värre än värst..
Stigfinnaren som ibland är superliten för att i nästa minut vara mogen som en 45-åring..
Sakletaren som ett uppiggande väsen, som ser fantastiska saker överallt..

Vi besökte Vasamuseet, Naturhistoriska, armémuseet och gick en tur genom slottet där vi fick ser festvåningen, gästvåningen och Bernadottevåningen. Vi kollade i Slottskyrkan, Skattkammaren och Livrustkammaren.
Vi besökte Skansen och gick bland lemurer, andra apor och ödlor. Häftigt att stå utmed en lemur utan att nåt glas eller galler skiljer en åt.
Vi kollade in Gamla stan och Sakletaren viskade i mitt öra " Här törs man ju knappt tala illa om Kungen".....

Vi lyxade till det med restaurangbesök för massor av pengar...
Vi åt frukost på Donken...
Vi träffade vänner och pojkarna fick en ny vän för livet, Shauri...
En sprallig Cuban gjorde smoothie åt oss i Hammarbyhöjden och körde oss sen i sin bil till Centralstation....

Under Stockholmsresan så upplevde jag massor av saker som jag aldrig förr varit med om, och det är lite av mitt mål återstoden av mitt jordeliv. Jag vill göra nya saker, uppleva nya saker, se nya saker.
Jag hade aldrig åkt spårvagn..
Jag hade aldrig varit på Cosmonova..
Jag har aldrig bott på hotell i Solna..
Jag har aldrig varit i Slottet med alla dess tillhörande utställningar.
Jag hade aldrig varit på Vasamuseet.
Jag hade aldrig varit på Armémuseet..
Jag hade aldrig mumsat på en pizza på ett sjabbigt hak där det kröp fram en skalbagge under pizzan..
Jag hade aldrig blivit sminkad av en kassörska på body Shop..
Jag hade aldrig varit hem till vännerna i Hammarbyhöjden..

Jag tror det är så man ska se på livet.
Snorhyvlarna gnällde ibland över trötthet. ont i fötterna, underlig mat, värmeslag, osköna bäddar i tågkupén med mera...men å andra sidan har de fått en upplevelse. De har fått ta del av en annan värld än den de har hemma. De har fått träffa nya människor, de har sovit på en annan plats än de är vana vid, de har sett träd som inte växer hemma, de har fått en jävligt stor dos kultur, de har fått leta hållplatser för tåget, de har sett halvapor av ett avstånd på ynka fem centimeter, de har fått samsas och jämka för att resan skulle bli bra någorlunda bra för alla.

Nästa projekt med snorhyvlarna blir att försöka ge sig på en fjällvandring, först en kortare tur för att i framtiden vandra flera dagar. Sen ska vi åka på en skidsemester á la budget, och om Gud vill så kanske vi tar oss till Hamburg för att gå på Hagenbecks.

Jag har så mycket lust i kroppen att bara flaxa runt...
Och nämnde jag att jag tänker åka till Paris våren 2013 (om Gud vill)

Nä fan nu ska jag sova.
Skönt.
Förutom att flaxa runt så är sova det bästa jag vet.

Guds frid

/ Tvivelaktig figur.