Morgonen startade med en rivstart 03.00..
Fröken Svår knackade på min dörr med alla bjällror och beordrade mig att vakna. Som vanligt hade hon ett uppdrag som jag skulle utföra och denna gång var det av det otrevligare slaget, men om någon i Familjen Kaos slår på djungeltrumman och signalerar fara så har man liksom inget val....
Igår var det fest i byn, Kvarnpuben hade premiär för 8:e gången...
Folk tjoade och levde loppan, medans Tvivelaktig Figur satt hemma i sin vindskupa och klurade på ett projekt. Framåt småtimmarna noterades att en man blev hemskjutsad i en skottkärra och någon spelade samma eländiga låt på bilstereon om och om igen...älskar min by!
Kl 09.00 gick resan till Vindelns folkhögskola för att titta på slöjd.
Vi hade en jäkligt trevlig dag och man blir så inspirerad, man vill skapa, man vill gå kurser, man vill köpa ett ruckel och börja föda upp ovanliga djur samtidigt som man sitter på bron och täljer träfigurer...man vill dreja lera med haremsbyxor och ha smutsiga tår och håret i en slarvig knut och sen ska man dricka kaffe ur en egentillverkad mugg samtidigt som man står och tittar ut över åkern. man vill elda i en vedspis en dyster höstkväll samtidigt som man stickar en kofta av ullen från sina egna får och Slalomkungen står iklädd en linneväst och gör äppelmos...
Just nu är jag så där äckligt positiv...
Har konstant ett skratt som vill ut..
Ser den lilla skalbaggen som en fantastisk skapelse och tycker att äppelskrutten på fönsterposten ser fin ut....
Jag har ideér, känner ingen direkt oro, och det kryper i kroppen att få ta itu med en del saker som jag vill ta itu med. Jag har plantor till förbannelse och har storslagna planer för min uteplats...
Det känns lite trist att mitt goda skaparhumör snart skall ersättas av ett djupt zombietillstånd.
Känns trist att man snart ska behöva rulla in sig i en filt som en jättelik larv och ligga där inne och snyfta över livets pissighet...
Ganska häftigt att vara kvinna egentligen...
I övrigt har jag och ytterligare tre medlemmar ur den innersta Kaos-kretsen cyklat två mil...och jag tror faktiskt att jag och min töntiga damcykel visade vart skåpet skall stå...
Önskar eder alla en fröjdefull kväll...
/ Tvivelaktig figur.
Hörre du, ibland behöver jag lite hjälp bara! Är ju inte så ofta jag väcker upp dig i ottan...
SvaraRadera