Jag tycker inte det är roligt att blogga längre, jag har inga ord kvar i mitt huvud.
Att läsa bloggar är inte heller roligt, och så fort någon skriver något från hjärtat så haglar kommentarerna som spön i backen.
Och känslan av att folk försöker förmedla något konstgjort känns allt större och större...
Jag har också skrivit konstgjorda inlägg...
försökt utstråla nån sorts mys-stämning fast än livet har känts som en enda uppkastning...
Har skrivit inlägg där man har kvävt den "heaven or hell" person man egentligen är.
Många skriver om deras lycka, inlägg efter inlägg, sockersöt myspys lycka, och det är ju bra att folk är lyckliga, det är ju toppen att de har den hetaste och snyggaste sambon i hela världen, och att just de älskar sina barn mest av allt, och att just deras semester till Cypern blev så förbannat lyckad, och att det är så inåthelvete skönt och mysigt att ligga sked en hel påskafton.
Men efter ett tag så känns det som om det räcker...
Livet är inte så mjuk och honungslent alla gånger, livet är sorg, cellprovskontroller och en borttappad deklaration. Livet är cancer i full blomning, en tokfylla på röd vin och trafikdödade rävar. Livet är att känna skräck att hämta sin egen post, att tokskratta när någon cyklar omkull eller att få gåshud av pussar på halsen....
Jag vill hitta den där perfekta bloggen (fast helst vill jag hitta min deklaration) där glädje, lycka, sorg och rent och skärt vanvett finns....
Där man får träda in i en värld som förvånar, chockar och som får en att skratta. En som inte känns konstlad...
Missförstå mig inte nu.
Inbilla er inte att jag tänker på just er blogg, att jag menar ett eran blogg är trist och sockersöt och konstlad, för så är det inte!
Er blogg lägger jag mig inte i för den är er...
min blogg är min...
Men vart finns den där som får en tappa andan, som väcker intresset för orden igen???
Nu ska jag betala räkningar och efter det så ska jag sova, och när jag sover så hoppas jag av hela mitt hjärta att jag får drömma något fint och bra. Nåt som får en att slappna av för en enda minut.
Människan är en otillräcklig varelse.
/ Tvivelaktig figur.
Hejsan du tvivelaktiga...
SvaraRaderaInte hade jag en aning om att det var kosntgjorda inlägg ibland...
Hallå, visst är det det.
För alla.
Så länge man inte vet att man är helt anonym så aktar man sig för att skriva hur det egentligen är.
Folk frågar... Hur är det?
Då ska man svara Bra, för det är det personen vill höra. Hur ofta är den som frågar, beredd på att få ett traktorlass med känslor och bekymmer över sig?
Som när man kom med lillen i vagn, säckar under ögonen och så jävla less på allt (utom lilleman) att man ville spy nån i nacken, och frågar hur det är, för man ser ju så pigg ut...
-Jo, tack för att du frågar...
Jag har inte sovit mer än två timmar i sträck på 6 veckor. Har inget tålamod med min älskade treåring som är i trotsen och inte förstår bättre. Pengarna är slut, vi har haft magsjuka tre gånger i huset, lillen har varit inlagd på lassa när han var fyra veckor, avslagen verkar aldrig försvinna, sexlivet är ett minne blott och man känner sig fet som en strandad val.
Svettas så det rinner för att sedan frysa som en hund. Alla kläder jag hade förra sommaren är för små, och kakor är åt helvete för goda.
Ids inte röra på mig och somnar direkt jag ser en film. Grälar med gubben och blir förbannad om inte just jag hamnar först i kassakön. Känner mig socialt inkompetent, för helt plötsligt verkar nästan alla tro, att bara för man har fått barn så vill man inte hitta på nåt och man vill inte ha besök...
Hallå...
Vem vill höra det?
Misstolka mig nu inte för jag älskar lillen typ mest av alla killar i hela världen :)
Men av någon anledning så får man inte säga att man blir trött och less ibland.
Och hallå... De nyblivna föräldrar som får sova r lätträknade.
Hela samhället bygger på att man ska vara oärlig i det fallet.
Blogga på och skriv som du vill.
Nu ska jag gå och gosa med mina två helt underbara små kidds. Storasyster som skriker att man är dum och lillebror som släpper pruttar som man kan säcka ihop av... Men de är mina älskade små trots- och gasfjunisar:)
KRAM!!
ps. ventilen.com r ganska roande blogg