Dagens Ungdom....

Sitter hos Adhd och avvundas hennes nya bärbara dator, som hon fick av sin "loverboy" i julklapp...
Vi har gått en promenad i kylan och sedan hälsade vi på familjen Grus och åt upp all deras frukt.
Hur som helst så beslöt vi oss för att ha ett knytkalas nere vid havet, så vi åkte dit och började fixa med maten...och då blev jag åter påmind om att Adhd inte är en flicka att leka med...
Som bekant så har hon diverse djur som hon sköter med en kärleksfull hand, men Adhd kan också äta upp dem om hon känner för det.
Förra sommaren lämnade en familj sina gamla värphöns till Adhd för att de skulle få leva ett lugnt liv på ålderns höst, familjen hade knappt hunnit lämna gården förrens den första hönan låg plockad och klar i lergrytan...
Och nu ikväll så avslöjade denna kvinna att hon slaktade den gamla geten, veckan före jul och åt upp henne under rituella former...
-Neeeeej utbrast jag..säg inte att du slaktat geten Sita???????
Varför inte, sa Adhd och tittade arg på mig, endast iklädd ett underställ gjort av bambu och inköpt i Ullared...
Sedan frågade hon om jag ville köpa en gris som vi kunde ha nere i havet i sommar, och som sedan skulle "fimpas" till hösten...

Förr var jag kall och hård...
Slaktade och kastrerade grisar, slaktade kaniner och grillade dem....kunde tänka som en riktig bondmora och koka pölsa av ett grishuvud (där ljög jag, men ni fattar vad jag menar).
Men nu är jag blödigare än blödigast....
Gråter som ett litet barn över orättvisor och bär mina gula julgriskatter när de ska över vägen...
Om jag skulle köpa en gris så skulle jag ha jäkligt svårt att äta upp den, och jag pallar inte att vara med att slakta den. Mest troligt så skulle jag smuggla in svinet i vindskupan och förvara den där.....
Jag var ju svinskötare i nästan 4 år och jag vet vilken humor och intelligens som dessa djur har...

Min mamma var en sån som räddade djur, så under min uppväxt så hade vi lådor i vardagsrummet med ägg som låg på värmedyna under fetvadd, dessa ägg skulle vändas och vridas och det föddes faktiskt en och annan ankunge...
Vi hade även 2 flasklamm i duschen, fjäderlösa kalkoner i tvättstugan, en ringorms smittad kalv i vedboden, och en nedbäddad pelle-gris i köket...
Det absolut värsta djuret hon förbarmade sig över var en stor grön papegoja med röd näbb som kunde säga "Goddag" och "gurka", och så långt hade allt varit bra, men det visade sig ganska snabbt att fågeljäveln var folkilsken, och var så fram till sin död 20 år senare. Papegojor lever länge, är de ilska lever de ännu längre...och hade jag känt Adhd på den tiden så hade jag ringt henne och då hade hon kommit och vridit halsen av honom.

Nog om detta...nu har ni fått en anekdot från min barndom.
Önskar eder alla en god kväll...

/ Tvivelaktig figur.