Platta kvinnobröst av skir spindelväv...

Hej!
Rätt många timmar varje vecka så befinner jag mig på en plats där det sällan existerar några solskenshistorier. Vissa dagar så tvivlar jag att det ens finns lyckliga slut.
Jag sitter där med stora öron och lyssnar till historia efter historia och tänker att man ska passa sig. Man ska passa sig jävligt noga. Man ska hålla andan och försöka vara ödmjuk till det faktum att när som helst så kan man hamna där det aldrig finns några solskenshistorier.

Ibland när jag kör hem till Kråkslottet så följer dessa historier med mig efter vägen.
De finns i mitt huvud, och jag kan nästan känna de där lågorna som slickar i sig människohud från benen, jag kan nästan se livsledan framför mig, ledsenheten, ilskan, känna deras saknad efter en barndom som aldrig kom. Ibland hittar jag på ett lyckligt slut i bilen på väg hem, som jag tänker att jag ska berätta för dem. Att jag har en plan som gör att saker och ting kan sluta gott, att jag har klurat ut en lösning som förintar ensamhet, trasiga tänder och sug efter opiater.

Men dagen efter, när jag står där med yvigt okammat hår och rödbrusiga kinder så tycker jag ofta att mina lösningar känns platta, innehållslösa som ett par gamla tantbröst som vilar mot en mager bröstkorg. Det är då jag lägger min hand mot en axel och säger "Jag tror att vi kan lösa detta, nu tar vi en dag i taget"...och för mitt inre öga ser jag det där tomma tantbröstet som ammat 13 barn någonstans i inlandet. Platt!

Man måste ha en hård hud för detta jordeliv.
Kanske kapsla in det viktigaste i bergrummet som man har inom sig.
Träna öronen att sålla och stänga av, eller få dem att bara uppfatta det mest nödvändiga.

Idag mötte jag en man från fjärran östern, han stod på min gård och ville köpa Fader konungens hus, rakt av utan krusiduller. Jag undrar vem han egentligen är...får klura på det imorgon för nu tänker jag gå och sova. Mitt huvud är fullt, vilket det alltid är de gånger jag beslutar mig för att skriva ett inlägg.

Godnatt ni där borta, och ni som ligger sömnlösa...

/ Tvivelaktig figur