Kl 23.10 körde jag in i min ensliga by efter kvällspasset, Slalomkungen stod och väntade med toppluvan neddragen över sina öron och händerna djupt nere i fickorna. Sena kvällar så följer han alltid med mig ner till tvättstugan eftersom gastar och demoner alltid är aktiva då. Ja jag erkänner, tvättstugan i min rivningskåk är inget roligt ställe sena kvällar.
När jag baxat upp 20 kg tvätt till vindskupan kände jag den där klassiska känslan av att man tappat kontrollen, stressen högg tag i bröstkorgen och jag beslöt mig för att det var läge att utföra ett stordåd. Det känner jag fortfarande fast klockan nu slagit 02.11 och jag borde ligga under mina täcken och snarka som värst...
Så jag började röja papper, betala räkningar, fiska fram dammiga strumpor under sängen med ett långt skohorn, serverade en sömnig kanin en skiva rågrut, googla vinterskor, städa en låda, testa flytta köksbordet, tog en näve minimarshmallows, letade en bok, letade hålslagaren, letade en bra sax, letade mig själv....
Idag tänkte jag en tanke..
Tänk vad praktiskt det vore om vi människor hade någon form av manual.
Om den kom på köpet när vi föddes...
Typ ett litet häfte som satt fast på moderkakan.
Vore praktiskt som fan, då kanske man kunde få nån användbar information om människor som man inte kan förstå sig på, människor som nästlar sig in i ens liv och som man måste ge en chans fast de egentligen har retat skiten ur en mer än en gång för mycket.
Nu signalerar katten att det är dax att sova...
Guds frid!
/ Tvivelaktig figur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar