Efter jobbet var jag så trött ända in i märgen.
Jag somnade på kökssoffan i Kråkslottet och kände mig grinig och sur...
Jag ville knappt laga middag, än mindre umgås med nån.
Efter maten gick Fader Konungen, Jag och Åke till kyrkogården, och på nåt underligt vis så började det goda humöret sakta komma tillbaka.
Väl hemma i Vindskupan så började jag vattna mina blommor, och plötsligt såg jag en liten grå gubbe med grått spretigt skägg försiktigt närma sig mig. Han luktade beckolja och hade fläckiga knän på sina byxor som hölls uppe med ett lappbälte.
Han var liten och tunn, håret var långt och tre olika grå nyanser. I handen så hade han en påse med några tomma vattenflaskor som han försynt frågade om jag kunde hjälpa honom att fylla.
Den lilla gubben är dagens höjdpunkt!
På nolltid så hann han berätta en del av sin historia, hur han föddes i Norrbotten och hans pappa ville inte veta av honom, och mamman dog ung i TBC.
Han hann berätta om sina kärlekar i livet, sina sorger och att han hade gjort upp en eld i skogen ovanför vindskupan för att han tänkte koka lite kaffe...
Det fanns inget otäckt över den smutsige lille gubben som hade sparsamt med tänder och plirande ögon...
Han var på väg till Arvidsjaur och han beskrev noga hur jag skulle köra om jag nån dag ville komma och dricka kaffe...
Och nu när han har gått så sitter jag och tänker att jag banne mig skulle vilja hälsa på honom på den lilla campingen där han ska vara som allt i allo i sommar.
Jag tänker lägga in den lilla gubben i min minnesbank...ångrar att jag aldrig frågade efter hans namn!
Guds frid!
/ Tvivelaktig figur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar